Sitter i baksätet på mormor och morfars röda Volvo och vi rullar tillbaka söderut mot verkligheten i form av lera hästbajs och halm i stövlarna. Jag har packat ner en extra stickad tröja att gosa ner mig i och mamma skickade med mig ett fårskinn, kaffe och frallor. Jag saknar mina springare något löjligt mycket med smutsiga täcken, det tidigare nämnda hästbajset och allt vad det innebär som ni ickefrälsta aldrig kommer att förstå. Stackare.

 

Trots saknaden efter de stora hovdjuren så var det ofantligt härligt att spendera en morgon i sängen ända fram till klockan 10 med en mjuk gul katt på huvudkudden som biter en lite i näsan.